lena Israelsson
Foto: Bonnier Fakta/Caroline Andersson

5 snabba med Lena Israelsson

INTEGRATION. Lena Israelssons böcker om odling är många hems viktigaste ägodel och hon prisas ofta för sin trädgårdskunskap. När flyktingströmmen nådde Sverige hösten 2015 började hon fundera på vad hon kunde bidra med, och landade i det självklara; odling. För Sapir berättar hon om vad odling kan göra för världen.

Namn:  Lena Israelsson

Gör: Journalist och författare

Aktuell: Sprider odlingskunskap och arbetar på en revidering av en bok
Favoritväxt: Slätbladig persilja, det låter kanske inte så uppseendeväckande men kryddan är en trogen vän

 

1. Förutom dina många trädgårdsböcker och priser fick du förra året en hel del uppmärksamhet för det nu avslutade projektet Asylodlarna. Varför funkade det?
När man delar upplevelser med inslag av lycka, skapas närhet. Och så är det med odling. Vi är alla lika vid spaden. Det blir en stark gemenskap, vilket människor på flykt verkligen behöver. Att få arbeta fysiskt var också något som betydde mycket för deltagarna. Vi kom varandra nära och jag blev för många den första kontakten med Sverige. Nu har gruppen splittrats, eftersom de har blivit förflyttade till andra platser, men många har fortfarande kontakt med varandra. Och jag hjälper en av deltagarna i projektet, Adel från Syrien, med att fortsätta driva trädgården vi skapade. Han har fått igång en mindre rörelse och håller trädgården öppen på söndagar då han säljer sina ekologiska grönsaker. Sen har han även sålt till restaurangen Kalf&Hansen, vilket är jättekul.

2. Odling kan alltså vara en väg till integration. Finns det fler saker som den kan bidra med?
Det är gemenskapen som är kärnan tror jag, att göra det tillsammans som med asylodlarna, så att det också blir ett samarbetsprojekt. Hur ska pengarna fördelas? Vem ska plantera vad?  Sedan vet man att odling kan göra stor nytta inom sjukvården, så där skulle det behöva utvecklas. Forskning har visat att odling kan få hjärnan att återhämta sig, vilket kan vara speciellt bra för patienter med stroke och hjärntrötthet till exempel. Det fungerar såklart inte för alla, men för förvånansvärt många. Det är ju väldigt speciellt att rota i myllan. Snacka om att stå med fötterna på jorden. Eller i jorden, till och med.

3. Finns det fler som du tycker borde stoppa fingrarna i myllan lite oftare?
Antagligen praktiskt taget alla. När du odlar får du förståelse för hur sårbar jorden är. Och fruktbar. Det ger en större förståelse för miljöfrågan. Alla beslutsfattare skulle verkligen behöva odla så att de får ett bättre helhetsperspektiv. Om jorden finns med när man fattar beslut, blir det helt enkelt bättre beslut.

4. Vilken funktion fyller odling för dig själv?
Den fyller ju faktiskt alla funktioner för mig. Det är mitt sätt att bli glad igen när jag är deppig eller skitförbannad. När jag kommer till trädgården blir det ordning och reda i hjärnan. Man har ju hela tiden massor att se fram emot och jag experimenterar mycket. Dessutom är grönsaker så vackra.

5. Viken roll tror du att odling kommer spela i framtiden?
Det är inte en trend. Det odlingslösa tillståndet på jorden har varit en parantes. I framtiden tror jag att vi kommer se ännu mer närodlat, fler små odlare och initiativ. Det finns till exempel andelsodlingar där man är med och äger en liten bit och kan hämta sina grönsaker. Det tror jag definitivt kommer växa. Vi borde skapa fler arbetstillfällen inom odling. Vi skulle kunna göra hur mycket stadsnära odlingar som helst, bara titta på alla öknar av gräsmattor som finns runtomkring Stockholm. Det finns ju verkligen en marknad för närodlat, men den utvecklingen behöver stöttning.