Andreas Gyllenhammar

5 snabba med Swecos Andreas Gyllenhammar

HÅLLBARA STÄDER. För att världen ska klara sina hållbarhetsmål till 2030 måste städerna bli hållbara och social integration måste prioriteras för att inkludera fler i samhällsbygget. Någon som vet mer än de flesta om detta är Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, som för Sapir berättar om följderna av urbaniseringstrenden, smarta städer och lösningar på hur vi kan nå målet.

Namn: Andreas Gyllenhammar
Gör: Hållbarhetschef på Sweco, ett konsultbolag inom teknik, miljö och arkitektur
Favoritstad: Vancouver. En stad som med god samverkan, en engagerad och involverad lokalbefolkning, smart stadsplanering, och ett tydligt och starkt ledarskap redan kommit långt mot sitt mål att bli ”the Greenest City 2020”. De har en bra mix av det goda livet och en hälsosam livsstil.

1. Allt fler människor flyttar från landsbygden till städerna och urbaniseringstakten ökar. Vilka ser du som de största riskerna och möjligheterna med den här trenden?
Ja, urbaniseringstakten ökar, och det finns många potentiella hållbarhetsfördelar i att ha fler människor på en koncentrerad yta. Alltifrån minskad miljöpåverkan från transporter och boende till sociala fördelar av stadens mångfald i utbud och invånare. Däremot kan vi inte fortsätta urbanisera som vi gjort. Staden som konstruktion har också fört med sig social segregation, hem för trafikkaos och ohållbar konsumtion. Det är inte gångbart i framtiden. På så sätt är staden både problem och lösning på en hållbar utveckling. Det är därför mål nr 11 av de globala målen, Hållbara städer och samhällen, är så intressant och viktigt. När allt fler människor bor i städer så lägger det ett fokus på staden som skala och system. Det gäller att nyttja stadens finansiella kraft, kreativitet, självbestämmande och innovationsförmåga för att göra den här resan!

Det är lätt att fastna i att urbaniseringen även dikterar villkoren på hemmaplan men en intressant iakttagelse är att så ser det faktiskt inte riktigt ut i Sverige. Hos oss beror storstädernas ökning i invånarantal på invandring och ett födselöverskott. Faktum är att för våra tre största svenska städer så är numera inrikes utflyttning större än inrikes inflyttning!

2. Enligt FN kommer 70% av världens befolkning år 2050 att bo i städer. Vilka krav innebär det att vi måste ställa på våra städer i framtiden?
Staden måste bli hållbar för att världen ska klara våra globala mål. Och det kan den! Lösningen ligger mycket i dess cirkulära flöden. Här flödar vatten, energi och avfall. Om man kan göra dessa tekniska flöden cirkulära och dessutom koppla samman dem så minskar stadens påverkan på omgivningen. Städer måste också bli mer effektiva i sitt resursutnyttjande. Svaren på detta kan finnas i städernas utformning men också i utvecklingen inom digitalisering och delningsekonomi. Får vi designa en stad från scratch så får vi ihop pusslet rätt så bra idag med det vi kan kring stadsutveckling. Utmaningen ligger i att göra detta i alla våra befintliga städer där vi ofta redan gjort strukturella vägval när det gäller bostäder och vägar osv.

3.  Så hur ser det ut med det gamla beståndet? Vilken är vår största utmaning i städerna runt om i Sverige idag?
Det är en jättestor utmaning! Vi sitter fast i gamla system som tar tid att ersätta. Därför är den största utmaningen att få upp farten så att vi når målen. 2030 är snart här när man pratar i termer av samhällsutveckling. Det har varit förhållandevis lätt hittills att kapa utsläppen av CO2 med, låt säga, 20 procent. Men att bli fossilfria till 2030-2040 kräver helt andra insatser… En baksida av hur vi gör saker i Sverige är att vi blivit tröga. Samverkan, förankring, remissinstanser och överklagansmöjligheter är i grunden goda saker, men de saktar också ner utveckling. Att få upp farten utan att tulla på demokratin blir en stor utmaning. Ett starkt och tydligt ledarskap kan vara en del av lösningen

4. På Sweco jobbar ni med att utveckla så kallade ”smarta städer”. Vad innebär det?
En smart stad är en stad där allting är uppkopplat och kommunicerar med varann. Och då menar jag verkligen allt, från soptunnor och parkeringsplatser till bussar och solceller. Med detta kan vi börja ”köra” staden mycket mer hållbart istället för att bara ”bygga” den hållbart. En smart stad handlar också om att klättra i värdekedjan från data till information, från information till kunskap och slutligen nyttja den till styrning och ”smarthet”. Det är exempelvis både snabbare och billigare att reglera bort trafik än att bygga bort den. En smart stad kan låta teknisk men som vi på Sweco ser det så är människan fortfarande i centrum och drar nytta av att kunna göra intelligenta val i sin vardag och interagera med staden och all dess information. Vi är redo nu och många städer har påbörjat resan.

5. År 2015 antog världens länder 17 nya hållbarhetsmål under den så kallade Agenda 2030. Enligt dig, vilket är det viktigaste målet och varför?
Det är egentligen omöjligt att välja. Alla är viktiga och alla hänger ihop på ett sätt som gör att utan varann så faller de isär. Sweco var med i processen att ta fram dessa mål och jag medverkade vid FN-konferensen Rio+20 2012 för att berätta om våra erfarenheter av att arbeta med hållbara städer. Men om jag blir tvungen måste jag ändå säga mål nr 13: Bekämpa klimatförändringen. Det som gör det målet så speciellt är att det, som enda mål, sätter en tidsgräns för hela agendan. Det finns en tydlig tidsgräns för när klimatgasutsläppen måste vara noll och om vi inte klarar det så förstör vi förutsättningarna för att nå resten av Agendan.