jordmån

5 snabba med mikrobernas förkämpe

JORDNÄRA: Cirka 1000 år – det är så lång tid det tar för naturen att producera en centimeter ny, färsk jordmån. Dagens förbrukningstakt skapar en ohållbar ekvation för en av våra mest livsnödvändiga naturresurser, menar biologen och jordexperten Johan Sidenmark. Sanering är dyrt och resurskrävande men nu finns hjälp att få från oväntat håll – av smarta bakterier!

Vem: Johan Sidenmark
Gör: Grundare till Nordic Bioengineering AB som arbetar med biologisk rening av jord och vatten.
Favoritbakterie: Det är gruppen av arkéer som är salt-älskande, och som kallas halofiler. De finns t.ex. i saltsjöar och ger vattnet en fantastisk rosa färg. På somrarna brukar jag åka till Torrevieja och bada i Laguna Salada, som är helt rosafärgad av mikroberna.

1. Ni arbetar med bioremediering – vad innebär det egentligen?
Det är en metod att rena mark och vatten från föroreningar som använder sig av naturens egna processer. Vi arbetar efter två grundläggande principer: antingen optimeras de förutsättningar som finns på platsen för att stimulera nedbrytningen, eller så kan man tillsätta mikroorganismer som inte finns naturligt, men som man säkert vet kan bryta ned föroreningarna.

2. Varför arbetar man på det här sättet med avfallshantering?
Det finns flera anledningar, men framförallt handlar det om att utsläppet behandlas lokalt på plats, och att det inte behövs tunga arbetsmaskiner. Det medför att klimatpåverkan och utsläpp till luften minskar. Man slipper höga kostnader för både transporter och avfallsdeponi samtidigt som arbetsmiljön blir säkrare och riskerna i hela hanteringen av det förorenade området blir mindre. Så det är bra för miljön, ekonomin och människorna som arbetar med saneringen.

3. Kan du ge ett exempel på ett tillfälle när man använder metoden, och hur det går till rent praktiskt?
Det utmanande med metoden är att den är mer tidskrävande än vanlig grävsanering och fungerar optimalt i en temperatur kring 12-20 grader. Så det kräver att fastighetsägare som har ett problem med en förorening har en långsiktighet i sin planering. Rent praktiskt går det till så att vi undersöker förutsättningarna för saneringen på plats, och sedan tillsätter vi mikroorganismer och näringsämnen för att ”boosta” den biologiska nedbrytningen. Det sker genom att använda sig av en grupp av mikroorganismer som kallas arkéer. De är så kallade extremofiler som kan klara av riktigt tuffa förhållanden för levande organismer. Man hittar arkéer där inga andra livsformer överlever, som i varma källor, i polarområdena, i saltsjöar och kring oljekällor.

4. Jord är, som ni själva konstaterat, inte en förnybar resurs. Hur ser du på framtiden för våra ”jordar” runt om i världen?
Jo precis, de flesta ser tillgång på jord som helt självklart. Men få vet till exempel att det kan ta upp till 1000 år för naturen att ”producera” en centimeter jordmån. En stor utmaning är därför att planera städer och infrastruktur så att de kan stödja naturens processer, genom att optimera användningen av så kallade ekosystemtjänster. Men kanske är den största utmaningen att öka medvetenheten om att jord är en värdefull resurs, precis som medvetandet om vattnets betydelse nu är på väg att få fäste i samhället.

5. Det känns som att ni sitter på en väldigt innovativ lösning här, vad krävs för att fler ska få ta del av den?
Våra partner i USA har arbetat med detta i över 20 år, och biosanering har funnits i Sverige några år nu. Men få av de som äger problemet, det vill säga fastighetsägarna, känner till detta. De använder de förslag på lösningar som de får från avfallsbranschen. Så det krävs nya sätt att tänka i hela avfallsbranschen och mod att våga satsa på alternativa lösningar.

Taggar: | | |