Smutsigt spel: Hur tar vi facklan vidare?

OPINION. Med OS i Rio de Janeiro för dörren väntar drygt två veckor av idrottsprestationer i toppklass. Ett av världens största och mest uppmärksammade sportevenemang, som sedan 1996 har hållbarhet som sin tredje grundpelare, tillsammans med idrott och kultur. Där investeringarna, i den bästa av världar, kan gynna värdlandets infrastruktur, turism och lokalbefolkning även på lång sikt.

Men förmågan att integrera hållbarhet i tävlingen har varierat, och det är ett hårt kritiserat Brasilien som nu välkomnar nära 11,000 idrottare, 45,000 volontärer och 25,000 journalister – och som följs av 4,8 miljarder TV-tittare. Och hur gärna vi än vill uppslukas av festen går det inte längre att blunda för att vi sitter på blankpolerade läktare över en obekväm dimridå av greenwashing.

Under en dödlig omfamning av zikavirus har akutsjukvården stängts ner, människor har tvångsförflyttats och naturreservat offrats för nya golfbanor. Med en OS-budget på drygt 80 miljarder kronor har olympiadens behov tillgodosetts på bekostnad av Riobornas, och den stad som skulle sprudla av optimism och stolthet kom den 17 juni att utfärda katastroftillstånd på grund av den ekonomiska situationen. Och det är svårt att låta bli att dra paraleller till OS i Aten 2004, där de enorma satsningarna tros ha haft en avgörande roll i Greklands ekonomiska fall.

Men vi får inte heller glömma att förändringsarbete tar tid, och framför allt, att vi var på rätt väg:

OS i Peking 2008: lämnade ett hårt biltrafikerat Peking med nya tunnelbanelinjer, en ny flygterminal och ett utökat motorvägssystem runt staden. Man satte nya miljömål som resulterade i att mer än 200 fabriker stängdes eller flyttades och att ett flertal övergick från kol- till gasbränsle.

OS i London 2012: tog stora steg framåt inom hållbarhet genom konceptet ”One Planet Living”. Satsningarna i infrastruktur för tåg och nya gång- och cykelvägar skapades för att även gynna staden efter OS. Under spelen minskade man vattenförbrukningen på områdets arenor och byggnader med 40 procent och uppbyggnationer gjordes med certifierat hållbart timmer, 99 procent av spelens avfall återvanns och koldioxidutsläppen minskade med 400 000 ton. I efterhand har OS-byggnaderna blivit sportanläggningar för allmänheten, OS-byn gjordes om till bostadsområde och över 6000 nya hem byggdes i östra London.

OS i Tokyo 2020: förväntas ta miljöarbetet till nya höjder. Hållbarhetsplanen involverar bland annat att hindra förstörelse av biologisk mångfald och minska koldioxidutsläppen, varpå OS-byn kommer att drivas på energi från vätgas.