hållbara städer
Foto: Ben Blennerhasset/Unsplash

Städer där alla får plats, och där alla vill bo

FRAMTIDENS STÄDER. Ett av de globala målen för 2030 är hållbara städer och samhällen. Städer ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara och rätten till bostad pekas ut som en viktig utmaning. I Sverige ligger fokus framförallt på hållbar stadsplanering och bostadsförsörjning. Genom innovativa lösningar måste vi utveckla våra städer för att ta bättre hänsyn till miljön, en effektivare resursanvändning och klimatanpassning.

Redan idag bor över hälften av världens befolkning i urbana områden. Snabbväxande städer har potential att skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt som kan ta människor ur fattigdom. Samtidigt innebär det också en risk med ökade sociala klyftor och en negativ påverkan på ekosystemet.

Men det är inte bara miljömässiga hänsyn som är viktiga utan även sociala och ekonomiska. Ett svenskt exempel där social hållbarhet är en viktig faktor är i upprustningen av de så kallade miljonprogramsområdena. En gång byggda för att vara framtidens attraktiva moderna stadsdelar. Där blottläggs svårigheten i att stadsplanera för en oviss framtid. Hur vet vi att det som anses vara en bra lösning idag är den bästa för kommande generationer? Hur rustar vi upp och anpassar våra stadsdelar för att vara inkluderande? Vilka ska vara med och påverka och bestämma?

Vi måste inse att den hållbara staden inte bara är en fråga om god stadsplanering, den är också politisk. Vi måste våga lyfta fram de intressekonflikter som finns mellan sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Det positiva är att det i många delar går att förena dessa aspekter. Men där det inte går måste vi ta diskussionen och kunna enas om prioriteringar som bygger städer där vi alla får plats, och där vi alla vill bo.