• Santino visade världen att schimpanser kan tänka strategiskt och planera. Santino

    Santino visade världen att schimpanser kan tänka strategiskt och planera. Foto: Tomas Persson

  • Furuviks djurpark samarbetar med forskare från Lund, och tillsammans studerar de bland annat primaternas beteenden. santino

    Furuviks djurpark samarbetar med forskare från Lund, och tillsammans studerar de bland annat primaternas beteenden.

  • Daniel Hansson är djurchef på Furuvik, och tycker att djurparkerna har en viktig uppgift med att främja artbevarande. Santino

    Daniel Hansson är djurchef på Furuvik, och tycker att djurparkerna har en viktig uppgift med att främja artbevarande.

  • Schimpansen Santino har blivit världsberömd, bland annat för att han kan planera och måla tavlor. Santino

    Schimpansen Santino har blivit världsberömd, bland annat för att han kan planera och måla tavlor. Foto: Jann Lipka

Santino – schimpansen som planerar för framtiden

INTELLIGENS. Många av oss älskar att sätta pionjärer och innovatörer på piedestal, kalla dem genier. De blir ikoner som vi kan beundra och se upp till. Ouppnåeliga och enastående i sin glans. Men vad innebär det egentligen att vara ett geni? Och är det en medfödd egenskap eller är det möjligt att bli ett geni om man vill? Schimpansen Santino har lärt världen att människoapor kan vara både kreativa och planera framåt i tiden.

Schimpansen Santino, på Furuviksparken, förvånade världen när han sparade stenar, skrapade av cementbitar och gömde dessa för att senare kunna kasta dem på besökare. Aggressivt, tyckte säkert drabbade. Genialiskt, tyckte kognitionsforskare som menade att människoapan Santino hade visat att nyfikenhet, kreativ problemlösning och strategiskt tänkande inte var en förmåga unik för människan, utan egenskaper vi verkar dela med våra artfränder. Därmed visade Santino att människa och natur stod närmre varandra än vi många gånger har lärt oss tro. Men att Santino skulle vara ett geni motsätter sig Tomas Persson, kognitionsforskare på Lunds Universitet som har ett samarbete med Furuviksparken sedan flera år. Forskarlaget undersöker bland annat primaternas föreställningsförmåga i olika sammanhang. Vad som kan anses vara unikt mänskligt och inte?

– Genom att jämföra de olika människoaporna – människan inkluderad – kan man leta efter likheter och olikheter och fastställa vilka av de gemensamma förfäderna till dessa arter som hade förmågan. Furuviksparkens orangutanger deltog också i liknande studier och klarade också av att planera med bravur, säger Tomas Persson.

Hur ser du på fenomenet genier och genialitet?

– Jag skulle jag säga att det är någon som använder sin intelligens på ett sätt som överraskar andra människor. Men intelligens är något man gör och inte något man har och den påverkas av konstanta såväl som föränderliga faktorer. Men man kan nog inte ha målet att bli geni. Tajming är centralt. Genialt idag, korkat i morgon.

Hårt arbete och rätt verktyg
Anledningen till att Santino väckte så stor uppmärksamhet var just tajmingen. När man upptäckte att han samlade stenar och därmed ansågs kunna planera för framtiden, var det en förmåga man inte uppmärksammat tidigare. Därför sågs det som något unikt och säreget. När man sedan studerade fler schimpanser upptäckte man att förmågorna fanns hos flera individer.

Enligt Tomas Persson måste lärande vara förenligt med vad man finner lustfyllt – det måste finnas en motivation. Men stämmer då det lite raljerande uttrycket ”vill man så kan man”?

– Man kan klara saker även mot sin vilja – men all vilja i världen kan inte överkomma vissa hinder. Ska man aktivt lära sig något så måste det som sagt finnas en motivation. Jag är övertygad om att det går att lära sig verktyg för att manipulera sig själv på alla möjliga vis, inklusive när det gäller motivation.

Viktig uppgift
Daniel Hansson är djurchef på Furuviksparken och har jobbat nära Santino under flera år. Han menar att genialitet i naturen handlar om evolution. De yttre faktorerna tvingar helt enkelt cellerna att anpassa sig och på så sätt designas ständigt nya arter, beteenden och anpassningar. Det krävs bara lite tid. De arter och deras beteenden och anpassningar vi ser i vår natur idag är geniala framgångssagor och vinnare. Genom evolution kan alla bli bäst på sitt sätt.

– Så kallad Mimicry är bara ett exempel på hur man kan vara geni i den biologiska världen. Genom smart härmning och anpassning hittar arter sin nisch och vinner stor framgång. Schimpanser och människoapor har på det här sättet klättrat sig till en unik position i det evolutionära trädet vilket gör dessa arter till genier. Det är bara att gratulera dem.

Många tycker att ”djur i bur” är ett gammalt och omodernt nöje som möjliggör infångande och handel med vilda djur. Hur ser du på det påståendet?

– En central del i djurparkernas uppdrag är att bevara hotade arter, där djurparksdjuren spelar en viktig roll för beteendeforskning som syftar till att förstå och därmed hjälpa vilda artfränder. Vår uppgift som djurpark är att gå hand i hand med naturen och försöka få folk att förstå det.

Hur kan den här forskningen hjälpa djur i det vilda?

– För oss är det viktigt att bedriva bred forskning som ger svar på olika saker. Vi vill att forskningen ska bistår de stora evolutionära frågorna så som vår kognitionsforskning gör idag. Jag vill också att vår forskning ska gynna våra egna individer idag och att den forskningen sedan kan användas för att hjälpa vilda hotade djur imorgon. 

Daniel Hansson menar att lösningarna på många av våra samhällsfrågor finns där ute, i den genialiska naturen, och som vi kan använda oss av om vi inte förstör våra ekosystem.

–Det är nyckelkunskap som vi vill berätta för våra besökare. Vi vill gå hand i hand med hållbar vetenskap och studera hur naturen löser problem. Ju fler arter vi slår ut, ju färre möjligheter har vi att hitta naturens egna smarta lösningar.

Fakta om Furuvik

Santino – Santino är schimpansgruppens ledare och en väldigt omtänksam, finurlig och social individ. Han är född 1978 och har varit en del av studierna som Lunds Universitet har gjort i samarbete med Furuviksparken sedan 2007.

Djurparkernas arbete vilar på tre ben:
Bevarande, forskning och utbildning. I en värld av miljöförstöring, krig och klimatförändringar spelar djurparkernas forskning och ansvarstagande en allt viktigare roll för hotade djurarter. I det bevarandearbetet har djurparker en unik möjlighet att förmedla kunskap och väcka engagemang för biologisk mångfald.

Taggar: | | |