Båtskroten som räddar hav

INTERVJU. Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam finfördelar fritidsbåtar, agerar terapeuter och serverar kaffe för att göra båtsverige renare.

Ute på Muskö i Stockholms södra skärgård har Båtskroten, Sveriges första riktiga båtskrot, sitt tillhåll. När allt började var det här Maria och Josefin plockade isär alla båtarna och avlägsnade gifter för att kunna lämna in delarna till återvinning. Idag har de tagit konceptet vidare och initierat ett nationellt nätverk där varv, dykare, transportörer och försanerare samarbetar för en renare båtvärld.

– Från början var det vi som gjorde allt. Vi stod här med såg och skärbrännare och tog isär båtar. Idag sker det tillsammans med våra samarbetspartners som finfördelar och gör båtarna fria från gifter så att Stena Recycling kan ta hand om och återvinna materialet på 25 platser runt om i landet, säger Josefin.

Rädda världen
För sju år sedan började Josefin och Maria att umgås när deras mammaledigheter sammanföll. När det började närma sig att gå tillbaka till arbetet var det ingen av dem som egentligen ville så de fundera på vad de kunde göra istället, och började titta på vilka branscher som kunde behöva lite nya lösningar.

– Det började med att vi behövde skrota en båt och insåg att det egentligen inte fanns någon sådan verksamhet. Så vi bestämde oss för att starta en båtskrot med miljötänk och rädda världen istället för att gå tillbaka till våra jobb helt enkelt, säger Josefin.

När de för sju år sedan drog igång verksamheten upptäckte de att inte alla delade deras övertygelse om att det man sätter ut på marknaden också på ett smart och miljövänligt sätt måste lämna den när det blir dags. När man undviker att skrota sin båt och istället låter den stå på marken eller ligga kvar i sjön, kommer skrovet till slut ruttna och farliga kemikalier, oljor och drivmedel kan rinna ut i hav och mark. Det finns idag tusentals fritidsbåtar som möter detta öde men Josefin och Maria kan se att attityden till hållbarare och mer miljövänliga metoder ändras hela tiden, och fler och fler vill idag att deras båtar ska återvinnas. I höstas tilldelades Båtskroten dessutom Haninge Kommuns miljöpris för att ha hittat en ny lösning på ett existerande miljöproblem.

– I början stångade vi skallen blodig, men idag finns det en helt annan känsla för miljöhanteringen. Man tänker på allt från drivmedel till toalettlösningar och hur du ska bli av med båten när den inte längre fungerar, säger Maria.

Båtbegravning
Idag ägnar Maria och Josefin tre dagar på Muskö och två dagar i butiken och lunchrestaurangen på Djurgården i Stockholm. Det har blivit allt mer datajobb istället för fysiskt arbete i och med det internationella nätverket och ibland saknar de att få montera ner båtarna, men det kräver mycket administrativt jobb för att nå ut till fler båtägare och få dem att välja Båtskrotens miljövänliga metoder inför båtens sista vila. För det är som en begravningsverksamhet. Samtalen med ägarna tar ofta lång tid och det är få som egentligen vill skrota sina älskade båtar. För många är det sista utvägen när de inser att ingen annan vill ha den.

– När vi var mammalediga och funderade på vilka branscher som skulle kunna behöva ett nytänk var begravningsbranschen en av dem. Nu blev det båtar istället, men det är på många sätt väldigt likt. Det är därför vi har ett kors i vår logga. Vi tar hand om båten, men också om minnena, de anhöriga och allt runtomkring, säger Maria.