Möt klimathistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist – veckans guru

FRAMTIDSBLICK. Han är forskaren som menar att vi i mycket större utsträckning borde ta vägen genom historien för att hitta lösningar för framtiden. I sin nya bok ”Klimatet och människan under 12000 år” ger Fredrik Charpentier Ljungqvist läsaren en lektion i klimathistoria och låter oss förstå vikten av att titta bakåt. Men vad kan vi egentligen lära av historien?

1. Varför är klimathistorisk forskning viktig?
   Utan att förstå hur klimatet har varierat förr – och även hur det har påverkat vegetationen, djurliv och människor – är det svårt att förstå de nutida och framtida klimatförändringarna. Det är också klimathistorien som ger oss referensramarna för att sätta dagens klimatförändringar i ett perspektiv. Tyvärr utnyttjas inte den klimathistoriska kunskapen så mycket som den kunde för att förstå vad som äger rum nu.
2. Vad innebär egentligen klimatförändring?
   Klimatet är egentligen, något förenklat, en beteckning för det genomsnittliga vädret. Normalt brukar man tala om klimat när det gäller genomsnittet av vädret under en period på 30 år eller längre. Så en klimatförändring är därmed egentligen en förändring av det genomsnittliga vädret.
3. Människan tycks vara oerhört envis, vi klurar ständigt ut nya uppfinningar för att överleva våra förändrade förutsättningar, istället för att flytta på oss. Har detta räddat oss, eller i själva verket blivit det som får oss på fall?
   Människan är utan tvekan den mest anpassningsbara, och uppfinningsrika, organismen på jorden. Därför har människan också en större förmåga än de flesta växter och djur att anpassa sig till olika klimat. Människan lever ju trots allt från polartrakterna till tropikerna… Mänskligheten är ingalunda på fall fastän den globala uppvärmningen kommer innebära utmaningar på många håll.
4. Du beskriver händelseförlopp som dels gått långsamt, men dels gått rysligt fort. Är vi beredda?
   Varför det ibland har inträffat abrupta skiften i klimatet, som inte kan förklaras genom några kända yttre drivkrafter i klimatet, är en fråga som länge gäckat många forskare. Eftersom det kring detta finns så mycket som vi fortfarande inte förstår är det många som också är oroliga för obehagliga ”överraskningar” i framtiden.
5. Vad kommer klimathistorikerna säga om vår tid, när de skriver böcker som din om 500 år?
   Det är nästan omöjligt att förutspå. Kanske kommer man, med ett efterhandsperspektiv, vara förvånad att vi förstod så lite. Eller möjligen att begränsningarna av utsläpp av växthusgaser gick så trögt. Vem vet?