5 snabba med Mats Lindgren

KULTURKROCK. Vi befinner oss mitt i en brytningstid där allt från moral till ekonomi möter kampen mellan det nya och det gamla. Lång tid av ökad individualism och en hög teknologisk utveckling är några ånglok mot en tid av krockar mellan det invanda och framtiden. Sapir träffar Kairos Futures VD Mats Lindgren som menar att det i det korta loppet är svårt att säga vad som är rätt eller fel, men en sak är säker, kulturkrockarnas tid är här.

Vem: Mats Lindgren
Gör: VD och grundare av Kairos Future, ett forskning- och analysföretag som hjälper företag och organisationer att förstå och forma sin framtid. Tar årligen fram sin trendrapport, som 2017 tituleras Year of the culture clash. 
Hoppas på 2017: Att Kulturkrockarnas år 2017 ska bli en vändpunkt och starten på ett gränsöverskridande samtal om hur vi ska organisera samhället lokalt, nationellt och globalt i en ny tid med helt nya förutsättningar.

1. Ni har spanat att 2017 är kulturkrockarnas år, vad innebär det?
I det korta perspektivet handlar detta om de framväxande konflikterna mellan till exempel öppenhet och protektionism, och mellan känsla och fakta. I det lite längre perspektivet finns inte lika tydlig krock på uppseglande mellan de företag och individer som omfamnar den tekniska utvecklingens alla möjligheter att exempelvis göra oss själva till cyborger med mer eller mindre evigt liv och ersätta mänskligt med maskinellt arbete.

2. Krock låter väldigt hårt, vad för gott kan komma ur det?
Det goda kan vara att vi som mänsklighet tvingas ställa oss en rad fundamentala frågor om vad det innebär att vara människa, vilket arbetets värde är, hur vi bör fördela välståndet på bästa sätt och hur vi på bästa sätt skapar en ny världsordning i en tid som mer liknar 60-talets science fiction än 60-talet själv.

3. Varför händer det här just nu?
Vi befinner oss sannolikt i en dubbel brytningstid. Dels har en mer än fyrtioårig era av ökad individualisering, marknadslösningar och postmodernism nu uttömt sin kraft och börjat möta motstånd, vilket såväl Brexit som Donald Trump är illustrationer på. Dels befinner vi oss på tröskeln till en ny maskinålder, där maskinerna inte bara kan ersätta muskelarbete utan även allt mer kvalificerat kunskapsarbete och inom rätt snar framtid kan de rent av vara smartare än vi. Allt detta reser en lång rad filosofiska, etiska och moraliska frågor.
Dagens unga är livsnjutare, men samtidigt är de moraliska och oerhört rädda för att hamna i konflikt med sina värderingar. Men frågan är vad som händer med moralen på sikt. Behövs ett internaliserat överjag när vi har appar som uppmanar oss att röra på oss, bilar som talar om att vi glömt säkerhetsbältet och kylskåp som skriker när vi inte stängt dörren? Snart kan vi alla ha digitala coacher helt styr upp våra liv och lagrar data i molnen. Då behöver vi ingen egen moral, ingen gemensam Gud utan alla har sin egen gud i molnet.

4. Går vi mot ett mer eller mindre hållbart samhälle?
Just nu går vi i vissa avseenden mot ett mindre socialt hållbart samhälle, i varje fall i väst, med ett växande utanförskap och med Donald Trump vid rodret ökar risken för en ny finanskris. Ekologiskt tyder mycket på att den nya solåldern, med på sikt mer eller mindre gratis solenergi, skapar goda förutsättningar för att skapa ett ekologiskt betydligt mer hållbart samhälle.

5. Vem vinner kampen om sanningar: fakta, alternativa fakta eller känsla?
Det här är en av de verkligt stora osäkerheterna och det finns flera tänkbara scenarier. Automatiseringen av nyhetsflöden och sökalgoritmer driver oss in i filterbubblor där vi får ständig bekräftelse av våra meningsfränder. Frågan är närmast hur denna logik kan balanseras med de nödvändiga samtal som krävs för att vi ska kunna bryta oss ur våra egna perspektiv.